Konstnär

Trasmattan

Trasmattan, som Karin vävde i Kalix
Akvarell , triptyk, storlek 57×182 cm (foto: Erik Holmstedt)

Trasmattan som Karin vävde på vävstolen i Kalix på 90-talet innehåller material från hennes och mina avlagda kläder från 70 och 80-talen. Gamla skjortor och utslitna blåjeans. Mattan ligger på övervåningen i radhuset och vi kliver fortfarande på den varje dag.

Trasmattan upplever jag som en slags historisk berättelse om våran relation, sen vi träffades 1977. Hur våra tidigare liv klipptes av i långa remsor, lades tillsammans och träddes mellan ett stort antal varptrådar, slogs sedan ihop av livets hårda slagbom och skapade något som har hållit ihop sedan dess. Men i mattans hela längd är våra egna färger fortfarande intakta och skilda åt. Jag står för de blå avsnitten och Karin för de rosa, röda och gröna.

****

Föregående

Tänkte jag, då jag satt i stugan på köksstolen och tittade ut genom fönstret

Nästa

Min inställning

8 kommentarer

  1. Tommy Sjölund

    Härligt att en trasmatta kan skänka sådan lycka och beskriva en relation som blir vackrare med åren, trampas på, men ger en mjukhet tillbaka, som en kram.

    • Sven Teglund

      Ja det är mäktigt! Jag har också så många minnen från när min mamma och mormor vävde mattor i Husum. De satte upp vävstolen i köket hemma hos mormor, och så vävdes det en period. Återbruk av både material, minnen och känslor!

  2. Tommy Sjölund

    Sven min mor har vävt enormt mycket, sålt på marknader, har till och med varit på Nolia mässan i Umeå för att prova på hur det skulle vara. Hon har vävt ett draperi som vi har i vår stuga, om jag kommer ihåg ska jag fota så du får se.

  3. Euskefeurats låt Autom tautom.
    En trasmatta kan innehålla ett helt liv.

    • Sven Teglund

      Tack, bra tips! Ska lyssna på den.

  4. Sven Teglund

    Tack, bra tips! Ska lyssna på den.

  5. Lars Hedström

    Stark text.
    Fin koppling mellan liv och matta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén