Sven Teglund

Vi har två arbetsrum hos oss, min fru Karin och jag. I det ena rummet sitter jag och jobbar med mitt måleri medan Karin sitter i det andra, med olika slag av textila hantverk. Det kan vara broderier, sy kläder på symaskinen eller skapande av textila bilder. Hennes intresse av hantverk har ökat alltmer de senaste åren, och på typiskt kvinnligt sätt träffar hon ofta likasinnade, på kurser i nya tekniker, stickningskvällar eller broderigrupper.  Till skillnad mot mig, som på typiskt manligt vis alltid jobbar helt solitärt.

Karin är till exempel med i Täckelbo Broderiakademi som har en lokalgrupp i Luleå, som heter Norrtrådar. Föreningen beslutade 2023 om en utmaning till medlemmarna att brodera djur- och växtarter i Sverige som är rödlistade. De broderade verken skulle vara i måtten 20×20 cm.  Med hjälp av Luleå kommunekolog Örjan Spansk fick man en lista på arter. Graden av rödlistning bedöms i sju kategorier och förkortas med två bokstäver.

Det blev sammanlagt 34 arter, med djur från skogen, hav och fjärd, sjöar/vattendrag,  strand och äng.

Resultatet av Norrtrådarnas samlade broderier blev till slut både en fantastisk vacker och betydelsefull utställning. Den visades först på Kulturens hus, i samband med att Naturskyddsföreningen hade en helg om skogen i september och därefter flyttade den till Norrbottens museum. Och den hänger fortfarande kvar fram till 1 februari då museet kommer att stänga. Som tur är kommer utställningen att fortsätta visas, genom att åka på “turné” till olika ställen i länet. Så även om museet stänger nästa vecka kommer det att bli  flera chanser att se utställningen. 

Här några bilder på broderier så att ni kan få en liten uppfattning om hur fina och intressanta verk som ingår.

Som sagt, om ni inte sett utställningen, passa på att gå på Norrbottens museum innan den 1 februari. Eller håll ögonen öppna när utställningen åker på turné i länet.
****

Peter Sundström ställer just nu ut på Galleri Y, Sunderbyns folkhögskola. Vernissagen gick av stapeln torsdag 18 januari och var välbesökt trots det kalla och blåsiga vädret.  Och det är inte så konstigt, Peter är sedan lång tid tillbaka en av Luleås främsta akvarellmålare. Med sina ljusa och transparenta akvareller, huvudsak med landskapsmotiv, har Peter haft många utställningar genom åren som befäst hans position inom det fria, flödiga men ack så svåra, akvarellmåleriet. Och många är de böcker som getts ut i länet som också begåvats med Peters målningar på omslaget.

Utställningen som nu visas på Galleri Y är någonting helt annat. Den heter Re:paintings, det vill säga ommålningar. Det innebär att Peter har tagit gamla kasserade akvareller, målat över dem med vit väggfärg, och sedan gått på dem igen med ny akvarellfärg. I och med det skapades andra förutsättningar som tydligt fått en stor påverkan på Peters måleri. Till exempel har han tvingats använda betydligt kraftigare färger för att få akvarellpigmenten att fastna på väggfärgen. Därför dominerar starkt lysande röd-oranga färger i många av bilderna.

Motiven har också påverkats av det nya experimentella måleriet. Här finns naturligtvis färgrika landskap, träd och skogar men ett vanligt motiv i utställningen är människofigurer som plötsligt dyker upp, ensamma eller flera tillsammans. Peter kallar dem “vandrare” och de har tydligen följt honom under arbetets gång.

De övermålade akvarellerna har fotograferats och sedan tryckts upp som Fine Art prints, och på väggarna hänger 30 inramade tavlor. Att bilderna är lika stora och hänger på rad ger en mäktig känsla och förstärker upplevelsen. Mitt i rummet hänger från taket några uppförstorade vandrare, monterade på plastskivor, vilket på något sätt befäster dem som det viktigaste temat för utställningen.

Det är känt i konsthistorien att många konstnärer återanvänt gamla misslyckade målningar och övermålat dem med ett nytt konstverk. Till exempel så vet man att Vincent van Gogh, som inte hade det så fett, målade över minst en tredjedel av sina tidiga dukar. 

 I början av sin karriär målade van Gogh dystra, brunfärgade målningar med motiv ur ett kärvt bondeliv, medan han senare utvecklade sin färgstarka och berömda palett.  Och jag ställer mig frågan, var det när van Gogh började måla över sina gamla brunaktiga målningar som han tvingades ta till mycket starkare färger, för att underlaget inte skulle synas? Kan det vara så att van Goghs måleri utvecklades genom re:paintings, precis som Peter Sundströms måleri nu gjort.

För när jag går omkring i Peters fina och färgstarka utställning, så kan jag inte låta bli att associera till van Gogh och de starka intensiva färger som också han använde.

Den tanken gör att det känns särskilt spännande med Peters utställning på Galleri Y och den imponerande utveckling som experimenten med övermålningar har lett till. Vid mitt besök fick vandrarna i rummet alltså ytterligare en följeslagare, det vill säga van Gogh, men kanske mera dold i färgskalan, än som helfigur.

****